Werner G. Jeanrond:
På väg mot en inkluderande kyrka
Kärleken förutsätter annorlundaskap
Jeanrond föddes 1955 i Saarbrücken, är katolik, teolog med vidsträckta internationella erfarenheter: Professor vid Lunds universitet; Professor of Divinity i Glasgow. År 2012 blev Jeanrond den förste icke prästvigde rektorn någonsin för St Benet´s Hall, en del av Oxford University. Werner Jeanrond blev 2018 professor i systematisk teologi och dogmatik vid Oslo universitet. Han pensionerade sig 2022 men har fortsatt nära anknytning dit.
Werner Jeanrond är även författare till boken
”Kärlekens Teologi”.
Ort: Bilda Öst, Rosenlundsgatan 10, Stockholm
Notiser från föredraget:
1. Varför har vi fortfarande problem med samkönad kärlek i den Katolska Kyrkan?
- Bristande minneskultur bland tyska biskopar: de homosexuella offren från nazitiden minns biskoparna inte
- Den katolska Katekesen (se nästa avsnitt)
- Enhetlighet istället för enhet: ingen plats för det annorlunda
- Den katolska kyrkans maktstruktur: biskoparnas feodala position
- Kyrkosyn: Från ”societas perfecta” till världens surdeg
- Den kontrollerade kärleken: tron ska härska över kärleken
- Trons exklusivitet bland de ’teologiska dygderna’
- Motsägelsefulla signaler i kyrkan: Påven, det nordiska Herdabrevet 2023, den tyska synodala vägen, den f.d. kardinalen i Skottland, Kardinal Marx i München mm.
Den katolska katekesen om homosexualitet
- Under rubriken ”Kyskhet och homosexualitet”: 2357-2359
- Med hänvisning till Skrift, Tradition och Naturrätt fördöms homosexuella handlingar som ”i sig själv felaktiga” (”intrinsically disordered”). ”De stänger av den sexuella akten från att ge liv.” ”De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet.”
- 2360: ”Sexualitet är inriktad på mannens och kvinnans äktenskapliga kärlek.”
- Behovet av en ny syn på sexualiteten
2. Samkönad kärlek och den kristna teologin
- Guds skapelseprojekt och kyrkans sexualitetsbegrepp
- Sexualitet och den katolska äktenskapsteologin
- Behovet av en ny förståelse av den mänskliga sexualiteten; utvecklingar i antropologi, psykologi, gender förståelse, teologi mm.
- Rädslan inför tidsandan (Zeitgeist) och inför förändringar av den officiella trosläran (oföränderliga dogmer; påvens infallibilitet)
- Det annorlunda som hot, som möjlighet eller som negativfolie
- Behovet av en befriande kärleksteologi
- Behovet av en befriande kosmologi och en befriande kroppsteologi: att övervinna det gnostiska arvet
3. Kärlekens teologi
- Det finns bara en kärlek. Försök att dela upp kärleken i kristen (agape) och annan kärlek (eros, altruism, vänskap mm.) (Nygren, C S Lewis mm.) berövar kärleken sin energi att relatera till det annorlunda i Gud, i människor och i Guds skapelse- och försoningsprojekt
- Det finns inte någon kristen kärlek. Den kristna kyrkan äger inte kärleken. Kärleken är Guds gåva till skapelsen och hela mänskligheten.
- All kärlek visar vägen till Gud genom sin transcendens potential.
- Evangeliet om Jesus Kristus sätter kärleken till Gud, medmänniskor, skapelsen och det egna jaget i centrum.
- Kärleken ska vara rättvis (M. Farley: Just Love; P. Tillich: Love, Power and Justice; P. Ricœur: Love & Justice).
- Kärlekens institutioner: familj, vänskap, skola, kyrka, samhälle, media, internet, internationellt samarbete mm.
- To love and to like
- Kärlek och sexualitet
- Kärlek och makt
- Sexualitet och missbruk: Att beskydda institutionen eller offren för missbruk
- Regionala och globala förändringsprocesser: kärlek eller tro i centrum?
4. En ny konstellation växer fram inom kyrkan och teologin
- Personal och relational
- Global, regional och lokal
- Ekumenisk och interreligiös
- Ekologisk och klimatmedveten: världen som ”vårt gemensamma hem”
- Sekulär (inte sekularistisk)
- Diskursiv (inte autoritär)
- Sanningssökande (inte dogmatisk)
- Identitet som gåva och process (inte som försvarsobjekt)
5. Konflikter mellan konstellationer
- Personal och relational gentemot hierarkisk
- Kärlek gentemot kultisk renhet
- Imperfekt och vulnerabel gentemot perfekt
- Jämställd gentemot patriarkal
- Apokalyptisk gentemot eskatologisk
- Naturrätt gentemot utveckling av personer
- Synd som rättsbrott eller brott mot kärleken
- Enhetlighetsträvan gentemot processtänkande
- Inklusion gentemot exklusion
- Konfessionalitet gentemot interkonfessionalitet: status eller process
- Sakramentalteologi inom gamla och nya konstellationer
- Makt inom gamla och nya konstellationer
- Kärlek inom gamla och nya konstellationer
- Gal 3:28: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”